Sjukhemsstudien (SANT)
Sjukhemsstudien (SANT)
SANT-studien, Swedish Antibiotic Nursing home Trial. Studien stöttas ekonomiskt av STRAMA samt EU-projektet ”A framework and tools to develop effective quality imrovement programs in European healthcare”.
Infections and antibiotic prescribing in Swedish nursing homes: A cross-sectional study
E Pettersson, Å Vernby, S Mölstad, C Stålsby Lundborg. Scand J Inf Dis 2008; 40:5, 393 – 398
Projektledning:
Cecilia Stålsby Lundborg, IHCAR, Karolinska institutet
Sigvard Mölstad, FoU enheten, Jönköping
Eva Olsson, Apotekare, Sunderbyns sjukhus
Fas 0: pilotstudie
Fas I: Baseline. Diagnos-recept registrering under 3 månader samt frågeformulär om kunskaper och attityder.
Fas II: Framtagande och implementering av kvalitetsindikatorer för antibiotikaförskrivning på sjukhem.
Fas III: Intervention
Fas IV: Diagnos-recept registrering under 3 månader samt frågeformulär om kunskaper och attityder.
Resultat Fas I:
•Alla infektionsepisoder som krävde läkarkontakt registrerades under tre månader vid 58 boenden
•Ansvarig sköterska noterade diagnostika, diagnos och behandling.
•Totalt 890 infektionsepisoder, patientens medelålder var 86 år.
•81% av infektionerna behandlades med antibiotika.
•Diagnosgruppernas fördelning:
– UVI 60%
– Luftvägsinfektioner 15%
– Hud- och mjukdelsinfektioner 15 %
– Övrigt 10%
•Penicilliner var totalt sett vanligast.
•Vid UVI dominerade kinoloner (28%), följt av trimetoprim (25%), pivmecillinam (23%), nitrofurantoin
(5%)
•Vid sporadisk eller recidiverande nedre UVI hos kvinnor användes kinoloner i 76%, vanligen i 7 eller 10 dagar.
Vad vet 10-åringar om virus och bakterier?
Utbildningsmaterialet har tagits fram av forskarstuderande vid Karolinska institutet och det har faktagranskats av infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Skolbarn har också deltagit i framställandet av materialet.
I STRAMAs utbildningsmaterial förklaras på ett pedagogiskt sätt skillnaden mellan virus och bakterier. Materialet beskriver också när antibiotika är verksamt och att onödig antibiotikabehandling innebär ökad risk för resistensutveckling. Utbildningspaketet är avpassat för en lektionstimme i årskurs fyra och innehåller lärarhandledning, OH-bilder och en serietidning till varje elev. I tidningen ”Att bli kvitt virus och snuva” kan eleverna läsa om varför Lisas förkylning inte behöver behandlas med antibiotika. En utvärdering av materialet i skolor i Uppsala kommun har visat att barnens kunskap förhöjs avsevärt av utbildningen. Barnen uppskattar både undervisningen i klassrummet och att på egen hand läsa serietidningen. Särskilt uppskattade är de tecknade bilderna av virus, bakterier och antibiotika samt foton på bakterier och bakterieodlingar. Även lärarna har uppskattat att få tillgång till ett färdigproducerat och attraktivt undervisningsmaterial.
Tillsammans med materialet får du en lista på kontaktpersoner inom varje län som kan svara på frågor samt Apotekets förkylningsbok Prosit! Lärarhandledningen kan du titta på här genom att klicka på dokumentet.
Materialet togs fram 2004 och hanteras från och med den 1 juli 2010 av
Smittskyddsinstitutet. Dokumentet kommer utifrån ny forskning, omvärldsförändringar och ny
kunskap att omarbetas av Smittskyddsinstitutet.
Handsprit på förskolor
Förbättrad handhygien på daghem – mindre sjukfrånvaro? Under hösten 2004 startade en studie i 10 län i vilken man på 72 förskolor ska studera skillnaden i sjuklighet mellan barn som använder handsprit som komplement till handtvätt, jämfört med barn som använder enbart tvål. Uppgifter om sjuklighet, frånvaro, utnyttjande av föräldraförsäkring etc samlas också in. Föräldrar och personal har varit positiva till att delta och datainsamlingen avslutades i juni 2005.
Projektledning:
Hans Fredlund, smittskyddsläkare, Örebro län
Anne Lennell, epidemisjuksköterska, Örebro län
Pressmeddelande från Strama, Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsenheten i Örebro län 2008-10-14
Handdesinfektion ger mindre sjukfrånvaro från förskolor
En studie av förskolor i tio län i södra och mellersta Sverige visar att användandet av handdesinfektion med etanolgel minskar sjukfrånvaron bland barn med tolv procent. Beräkningar visar att samhällets kostnader för vård av sjukt barn i och med detta kan minska med 200 miljoner kronor årligen. Att införa handdesinfektionsgel på förskolor i Sverige beräknas kosta tio miljoner kronor per år.
I studien ingick inledningsvis nästan 3 000 barn vid 60 förskolor under en 30-veckorsperiod åren 2004-2005. Fullständig utvärdering har kunnat göras av 1 431 barn i 29 förskolor.
Närliggande förskolor indelades i par där den ena förskolan använde handdesinfektion efter handtvätt (interventionsgrupp) medan den andra förskolan enbart tvättade händerna med tvål och vatten (kontrollgrupp). Sjukfrånvaron jämfördes mellan interventions- och kontrollförskolor och mättes med förskolornas närvarolistor.
I interventionsgruppen använde personal och barn handdesinfektionsgel innehållande 70 procent etanol efter varje handtvätt med tvål, vilket utfördes i genomsnitt 2-6 gånger per dag, efter toalettbesök, före mat och när man var smutsig.
Studien planerades och samordnades av Strama, Smittskyddsinstitutet (SMI) och smittskyddsenheten vid landstinget i Örebro län.
Tidigare har hygienåtgärder för minskad sjukfrånvaro vid förskolor utvärderats i studier från USA, Finland, Canada och Australien. I dessa studier har handdesinfektion enbart varit en del av flera åtgärder. Den svenska studien är den första som enbart utvärderat handdesinfektion. Handdesinfektion är enkel och billig att införa.
Studien är publicerad på Acta Pediatricas webbplats.
Studien är baserad på en kartläggning av hygienrutiner i förskolan som genomfördes av bl.a. Strama åren 2003-2004. (länk till SMI:s hemsida)
Kontakter:
- Hans Fredlund, smittskyddsläkare, Örebro landsting, 019-602 35 81
- Anne Lennell, smittskyddssjuksköterska, Örebro landsting, 019-602 34 43
- Otto Cars, professor, Strama, 08-457 23 85
- Sharon Kühlmann-Berenzon, statistiker, SMI, 08-457 23 76
- Kerstin Mannerquist, hygiensjuksköterska, SMI, 08-457 24 47
Infektioner i förskolan
Hösten 2003 gjordes en kartläggning av 338 förskolor i Sverige, utvalda genom randomisering. Det huvudsakliga målet med studien var att undersöka faktorer som kan ha betydelse för spridning av infektioner på förskolor, som t.ex. handtvätt, blöjbyte, utevistelse och hygien i samband med måltider. Det sekundära målet var att undersöka förskolornas riktlinjer för hantering av infektionssjukdomar samt hur information om infektioner och smittspridning förmedlas till personalen. Kartläggningen kommer att utgöra en bas för fortsatta studier. Projektledare är Katarina Hedin, distriktsläkare, FoU centrum, Växjö.
338 slumpmässigt utvalda förskolor i hela Sverige
Enkät som besvarades vid personligt besök av representant från smittskyddsenheten eller barnhälsovården
Dessutom frånvaroregistrering i två veckor vid två tillfällen
Resultat i medelvärde för riket:
- Studien omfattade 14 172 barn, varav 40% yngre än tre år.
- 88% vistades på förskolan mer än 15 timmar/vecka.
- 2 735 pedagogisk personal, 53 % var förskollärare
- Förskolans yta 415,1 m2
- Riktlinjer för när barn bör stanna hemma pga sjukdom fanns hos 53% av förskolorna.
- Skrivna rutiner för barnens handtvätt fanns hos 10% men flytande tvål och pappershandduk användes bara hos 17%.
- Riktlinjer för blöjbyte fanns vid 77%. 14% har plast eller papper på blöjbytesplatsen. 65% svarade att platsen rengörs ibland.
- Socialstyrelsens skrift ”Smitta i förskolan” fanns på 35% och anges ha påverkat policyn hos 55%.
- 80% av förskolorna angav att det inte varit någon personalutbildning om infektioner och smittspridning de senaste två åren.
- Medelfrånvaron för barnen var 10.3% under hösten och 10,0% under våren.
Diagnos - receptstudie v 47
november 2000 och 2002 genomfördes en diagnos- receptstudie i de fem länen Kronoberg, Östergötland, Dalarna, Uppsala och Jämtland. Studien täcker ungefär 1,3 miljoner invånare och ca 140 vårdcentraler. För varje patient som sökte pga av en infektionsorsak fylldes ett särskilt formulär i. Formuläret innehöll frågor om patientens ålder och kön, tid för besök, symtomduration, om feber senaste 24 tim, rökvanor, om diagnostika användes, diagnos samt om behandling gavs vilket preparat som förskrevs (antibiotikum och behandlingslängd). Det var också möjligt att ange om ett recept kunde hämtas senare av patienten om symtomen ej försvann. Under vecka 47 2005 genomfördes den tredje diagnos-receptstudien. Förutom de ursprungliga områdena deltog 10 vårdcentraler i södra Stockholmsområdet och Jönköpings län.
Projektledning:
Cecilia Stålsby Lundborg, IHCAR, Karolinska institutet
Sigvard Mölstad, FoU enheten, Jönköping
Resultat från studierna hittar du genom att klicka på presentationen nedan samt i artiklarna.
En jämförelse mellan STRAMA:s diagnos- förksrivningsstudie 2000 och 2002. Cecilia Stålsby Lundborg.
Artiklar
Diagnosis-prescribing surveys in 2000, 2002 and 2005 in Swedish general practice: Consultations, diagnosis, diagnostics and treatment choices. André M, Vernby Å, Odenholt I, Stålsby Lundborg C, Axelsson I, Eriksson M, Runehagen A, Schwan Å and Mölstad S. Scandinavian Journal of Infectious Diseases 2008;40:8,648-654.
Behandling av patienter med hud- och mjukdelsinfektioner – resultat av STRAMAs diagnos- och receptundersökning bland allmänläkare. M André, M Eriksson och I Odenholt. Läkartidningen 2006;103: 3165-7.
Antibiotic prescribing in outpatients-a one week diagnosis-prescribing study in five counties. Stålsby Lundborg C, Olsson E, Mölstad S and the Swedish study group on antibiotic use. Scand J Inf Dis 2002;34:442-448.
Upper respiratory tract infections in general practice: diagnosis, antibiotic prescribing, duration of symptoms and use of diagnostic tests. André M, Odenholt I, Schwahn Å, Axelsson I, Eriksson M, Hoffman M, Molstad S, Runehagen A, Lundborg CS, Wahlstrom R; Swedish study group on antibiotics use. Scand J Inf Dis 2002; 34:880-886.
Management of urinary tract infections in primary care: A repeated 1-week diagnosis-prescribing study in 5 counties in Sweden in 2000 and 2002. André M, Mölstad S, Stålsby Lundborg C, Odenholt I, Scand J Infect Dis. 2004;36:134-8.
Decreased frequency of penicillinresistant pneumococci following an intervention programme. A six year follow-up of the South-Swedish Pneumococcal Intervention Project. Melander E, Mölstad S, Hansson HB, Persson K. Emerg Infect Dis 2004;10:1082-7.
Antibiotikaförbrukning och anmälda influensafall i Sverige 1997-2002
Weekly Antibiotic Prescribing and Influenza Activity in Sweden: A Study throughout Five Influenza Seasons. Ganestam F, Stålsby Lundborg C, Grabowska K, Cars O, Linde A, Scand J Infect Dis 2003;35 (11-12):836-42
Abstract
Influenza often leads to bacterial complications that require treatment. It may also be confused with bacterial respiratory infections, leading to unnecessary prescription of antibiotics. In this first study on the relationship between influenza and antibiotic utilization for a whole country, weekly data on verified influenza cases in Sweden were compared to weekly sales of antibiotics for 5 influenza seasons 1997/2002. The peak of influenza activity occurred during the winter. In 4 out of the 5 monitored influenza seasons it occurred in February/March. The fluctuation of antibiotic utilization was relatively constant over the years with peaks before Christmas and in February/March. There were no obvious differences in the total amount of antibiotics dispensed over the years that could be related to influenza activity, but a coincidental relationship between the peaks of diagnosed influenza cases and the peaks of antibiotic utilization was indicated, especially for older age groups.
Trimetoprimintervention i Kronobergs län oktober 2004 - september 2006
Strama-projekt 2000 - 2005
Sammanfattning av Stramaprojekt under åren 2000 - 2005