Svensk strategi mot antibiotikaresistens

Sveriges tidigare strategi på området beslutades 2005. Regeringen beslutade i 23 april 2016 om en ny och uppdaterad strategi på området. Den största förändringen gentemot tidigare är ett tydligt internationellt perspektiv, där Sverige redan idag spelar en viktig roll i det internationella arbetet på området.

Den nya strategin har sju målområden:
1. Ökad kunskap genom stärkt övervakning
2. Fortsatt starka förebyggande åtgärder
3. Ansvarsfull användning av antibiotika
4. Ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoder
5. Ökad kunskap i samhället om antibiotikaresistens och motåtgärder
6. Stödjande strukturer och system
7. Ledarskap inom EU och internationellt arbete

10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens i sjukvården

Strama:s och Infektionsläkarföreningens 10-punktsprogram som togs fram 2010 har nu uppdaterats och breddats till att omfatta hela sjukvården. I 2014 års version betonas också behovet av långsiktigt folkhälsoarbete. Flera landsting har tidigare officiellt antagit det tidigare programmet och införlivat det i sin antibiotikapolicy.

Indikatorer för rationell antibiotikaanvändning i slutenvård

Indikatorerna är framtagna av EU:s och USA:s arbetsgrupp om antibiotikaresistens: Transatlantic Task Force on Antibiotic Resistance (TATFAR)

WHO Global Action Plan on Antimicrobial resistance

Den 18-26 maj 2015 träffades hälsoministrar från hela välden för det årliga mötet i Världshälsoförsamlingen i Geneve. Bland flera stora frågor avhandlades även en global handlingsplan för arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR) inklusive antibiotikaresistens.